Publicerad: 2024-10-01
Text: Gunnar Rensfeldt
Bild: Pixnio/BTJ
Vi har mer information, mer lättillgänglig än någonsin tidigare – samtidigt känns det allt svårare att veta vilken som är viktig, relevant och riktig. Detta har kallats för ”infobesity”, en slags informationsövervikt. Här är några bra frågor att ställa sig när du söker information. Missa inte checklistan i slutet!
Är det fakta eller åsikt? Etablerade tidningar har blivit mer noga med att markera vilka artiklar som är debatt eller åsiktstexter. Det är dock inte helt tydligt i alla sammanhang. Om du har hittat information i ett sammanhang där målet är att presentera en åsikt är sannolikheten högre att sammanhang och nyanserande detaljer kan ha utelämnats.
Är källan aktuell? Länkar, bilder, videoklipp och annat delas kors och tvärs på olika sociala medier. Ibland är treåringen som leker med katten i videon redan vuxen. Går det att veta när informationen du tar del av samlades och faktagranskades?
Anges källor? Källor är en oumbärlig grundsten. Utan källor är det hart när omöjligt att veta hur ett påstående är underbyggt eller kanske till och med vad som påstås. Men bara för att källor finns angivna betyder det inte att trovärdigheten inte kan ifrågasättas av andra skäl.
Är påståendet underbyggt av en omfattande forskning eller kunskapsinsamling? Många gånger uppmärksammas små studier, eller enskilda studier med rön som går stick i stäv med det stora flertalet. Det betyder inte nödvändigtvis att de har fel, men det är en varningsflagga.
Går påståendet på tvären mot det du tidigare lärt dig? Om du stöter på något som verkar gå på tvären mot allt du tror dig veta så bör du ta dig en funderare. Kanske är den där vetenskapliga studien du precis läst om inte lämplig att använda som grundsten för en helt ny världsbild? Det var trots allt kanske bara ett försök med 15 amerikanska collegestudenter eller 20 möss.
Rör påståendet något som är möjlig att veta med stor säkerhet? Saker som en persons motiv och personers eller organisationers skäl till att de har valt att agera på ett visst sätt kan vara mycket svåra att fastslå med säkerhet. Även om de finns dokumenterade kan det röra sig om ett sätt att rättfärdiga något i efterhand eller en lögn, medan det verkliga skälet bara är känt för en individ eller ett fåtal. Vissa påståenden påverkar sig själva. En känd börsguru som säger ”det här är den bästa investeringen just nu” kan påverka aktiekursen så att påståendet inte längre stämmer, även om det skulle ha gjort det om orden aldrig yppades. Vissa saker kan därför vara närmast ”ovetbara”.
Blir du emotionellt engagerad av det du tagit del av? Vi människor är inte alltid bra på att göra objektiva bedömningar, särskilt inte när vi är upprörda. Ta en paus och läs en annan källa som tar upp samma påstående från ett annat perspektiv.
Är det ett känsligt eller hett ämne? I omtvistade ämnen kan vara svårt att hitta bra källor. Ofta råder det hårda diskussioner även bland experterna som inte syns där informationen presenteras. Om ämnet är omdiskuterat så kan det vara bra att inte lägga allt för stor vikt vid det ena eller andra påståendet utan att titta på frågan i ett större perspektiv.
Checklista för källkritik!
- Försök att inte bli emotionellt engagerad i det du utvärderar
- Ta del av flera olika källor med hög trovärdighet och en ambition om att vara objektiv
- Undvik att välja ut och välja bort bland informationen du hittar
- Fundera på din värdering av uppgifterna påverkas av avsändarens eventuella intressekonflikter och din egen åsikt om avsändaren
- Experter inom ett fält behöver inte vara experter inom ett annat
- Flera experter är bättre än en
