Vad är MIK?
Medie- och informationskunnighet brukar förkortas MIK. Med MIK avses kunskaper, förmågor och förhållningssätt som behövs för att kunna tillvarata sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter som medborgare. Det handlar om att kunna söka och hitta tillförlitlig information, bilda sig en åsikt och göra sin röst hörd.
MIK förklaras ofta som källkritik och källtillit, men begreppet innefattar mer än så. Eftersom teknikutvecklingen och medieanvändningen snabbt förändras kan vi med kort varsel behöva omvärdera våra förhållningssätt och ta in fler parametrar i vår bedömning. MIK handlar om att förstå mediernas roll i samhället samt att kunna finna analysera och värdera den information vi finner. Begreppet omfattar även förmågor som att kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier.
MIK innebär bland annat att kunna förstå mekanismer bakom sökresultat, hur logaritmer och filterbubblor styr våra sökresultat och vårt sätt att betrakta världen. Vuxna behöver samtala med barn och unga kring detta för att göra världen begriplig för dem och för att de ska få insikt i hur sökresultaten i deras egen medieanvändning konstrueras.
Källkritik och källtillit
Barn och unga har i många sammanhang stött på uppmaningar om att vara källkritiska, vilket naturligtvis är en viktig förmåga att ha. Att alltid ha ett visst mått av källkritiskt tänkande med sig är självklart både sunt och viktigt, men att ifrågasätta precis allt i sin omgivning blir varken konstruktivt eller görbart.
Barn och unga behöver även ha källtillit. De behöver få stöd i att förstå att det finns källor som är mer trovärdiga än andra och varför det förhåller sig på det sättet.
Informationen på en svensk myndighets webbsida bör rimligtvis vara mer tillförlitlig än en anonym individs hemsida, en nyhetssändning från public service bör ge ett bredare perspektiv än ett lösryckt filmklipp från Youtube. En artikel i en dagstidning bör ge en mer fördjupad bild av en händelse eller ett skeende än en kvällstidning, som ju arbetar med braskande rubriker för att generera lösnummerförsäljning.
Sociala medier och AI
För barn och unga är det inte alltid självklart att ett klipp de sett på till exempel TikTok kan vara manipulerat eller rent av helt falskt. Klippet kan upplevas som betydligt mer autentiskt än något de läser om i traditionella nyhetsmedia. Klippet från TikTok kan ses som mer trovärdigt eftersom det verkar spegla ett pågående skeende.
Här behöver perspektiv som att klippet kan härröra från en helt annan situation, vara manipulerat eller vara kraftigt vinklat tas med i samtalet. En bild kan manipuleras så att de verkar ge en autentisk bild av det faktiska skeendet. Med bildgeneratorer ges plötsligt möjlighet att skapa bilder som ser äkta ut, men som skildrar sammanhang och händelser som inte finns.
Elever behöver lära sig strategier och verktyg för att upptäcka detta. Chat-GTP har på kort tid skapat helt nya förutsättningar i skolvärlden, där elever och studenter kan be Chat-GTP att skriva texter utifrån givna parametrar.
Flertalet programmerare är män, vilket åtminstone i nuläget präglar hur Chat-GTP är uppbyggd och vilka svar den ger, då mannen i många fall ses som norm och kvinnan som en avvikelse. Chat-GTP är vidare programmerad för att leverera ett svar, men inte nödvändigtvis det rätta svaret. Frågor som innefattar värderingar kommer än så länge att vara svåra för Chat-GTP att hantera och ge ett trovärdigt svar på. Chat-GTP levererar källhänvisningar, men det kan lika gärna vara påhittade som verkliga källor.
Text: Sofia Malmberg, BTJ
