Publicerad: 2024-12-10
Text: Gunnar Rensfeldt
Bild: Erika Lemark
Vi borde läsa mer och scrolla mindre, det menar kognitionsforskaren Betty Tärning. ”Det ger inget att scrolla och det tar jättemycket tid från andra saker som att umgås med familjen, läsa, röra på sig”, säger hon.
Ordet ’skärmtid’ har varit med oss i ett halvt sekel, men oron kring hur scrollandet påverkar oss och framför allt våra barn och unga har givit ordet en negativ klang. Sökningar i olika mediearkiv visar att ordets popularitet tog fart i början av 10-talet, ett par år efter att den smarta telefonen fick sitt
genombrott och appar med spel och sociala medier hamnade i var persons hand.
– Det gjordes en studie vid tiden för smartphonens genombrott. De som hade haft en vanlig mobil testades tre månader efter att de hade gått över till en smart telefon och deras koncentrationsförmåga sjönk ganska snabbt, berättar Betty Tärning.
Popcornhjärna
Just nedsatt koncentrationsförmåga är något som kommit att kallas ”popcornhjärna”. En oförmåga att fokusera som gör resten av livet svårare.
– Vi borde läsa mer och scrolla mindre, framför allt barn och unga. När vi läser eller räknar matte tränar vi vår uppmärksamhet och att hålla undan distraktioner. Vuxna har redan övat ganska mycket på detta, men det är inte utvecklat hos barn. Prefrontala cortex i hjärnan är inte färdig förrän du är ungefär 25 och att inhibera impulser är svårt för barn och unga, säger Betty Tärning.
Läsning, å andra sidan, har en rad positiva effekter på hjärnan. Genom att läsa tränar vi upp förmågor som fokus, att hantera framtidsperspektiv och tänka abstrakt. Tärning betonar även att läsning hjälper oss att bearbeta information och lösa problem.
– De förmågorna utvecklas inte när vi scrollar på en skärm, säger hon.
Juni 2024 publicerade Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten en genomgång av kunskapsläget om skärmanvändning och kom med nya rekommendationer, som du kan läsa om här bredvid. Kort sagt gäller att ju yngre du är desto mindre ska du titta på en skärm. Barn under två ska ha i möjligaste mån inte använda någon skärm.
– För små barn ger paddan ingen nytta. De förstår inte vad de ser på en skärm på samma sätt som vi vuxna gör. Vi brukar kalla det ’tomma kalorier’, det ger ingenting, förklarar Betty Tärning.
Tråkigt = bra
Även för äldre barn kan skärmanvändning leda till ett flyktigt och ytligt läsande, vilket även påverkar hur vi läser på papper. Även om digitala verktyg kan vara roliga både hemma och i klassrummet är det bra när det är tråkigt ibland.
– Vi är skapta så att vår hjärna är väldigt lat. Vi vill inte göra tråkiga saker. Finns det något som är mycket roligare så fastnar man lätt i det. Det tråkiga är också en del av lärandet. Ingenting är roligt innan du kan det.
Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer kring skärmtid välkomnas av Tärning, men hon uttrycker en oro för att dessa kanske inte når de föräldrar som mest behöver höra dem.
– De föräldrar som redan är insatta och engagerade kommer att följa råden, men de som inte är det riskerar att ignorera dem. Det vore bra om biblio- teken och skolan tog efter och skapade en fristad för barnen från skärmarna, säger hon.