Pågående dödligt våld (PDV) är en mardröm för alla som arbetar inom skolan, eleverna och deras föräldrar. Begreppet har blivit alltmer aktuellt, det har Lena Ljundahl märkt när hon har besökt över 600 skolor för att föreläsa om hur PDV bäst förebyggs.
– För tio år sedan var jag tvungen att ”sparka in lite dörrar” för att skolorna skulle förstå varför vi behöver prata om PDV. Det är en ickefråga nu, nu finns en direkt efterfrågan på kunskap om det här, säger Lena Ljundahl, som är aktuell som föreläsare under Skolforumdagen.
Lena Ljungdahl arbetade som polis i 15 år, främst som förundersökningsledare och spanare. I bagaget har hon också en lärarexamen och lång erfarenhet som utbildare om förebyggande av pågående dödligt våld.
Finns inga enkla svar
Ett av Lena Ljungdahls viktigaste budskap är att det inte finns något enkelt svar på hur man ska göra i varje givet fall.
– En av de vanligaste felaktiga föreställningarna om PDV är att det finns en snitslad bana med aktiviteter som säger vad varje person ska göra om en farlig situation uppstår. Men när det kommer till komplexa hot och våldssituationer så finns det ingen som kan säga exakt vad du ska göra och i vilken ordning, säger Lena Ljundahl.
Hon menar ett en våldssituation innebär att personalen kommer behöva ta snabba individuella beslut på dåliga beslutsunderlag.
– Det går inte att förebygga PDV med en handlingsplan eller en säkerhetsapp. Det handlar om att träna, förstå och öva, säger Lena Ljungdahl.
Inte alltid bra att inrymma
En annan vanlig tanke hon möter i skolor runt om i landet är att man alltid ska inrymma, att stänga in sig som skydd, i händelse av PDV, oavsett scenario.
– Det är fascinerande hur många skolor i Sverige som har inrymma som enda rutin vid PDV. Men det kan vara så att vissa behöver fly ut för att överleva. Man måste faktiskt ta individuella beslut beroende på vad som händer på platsen, säger Lena Ljundahl.
Hon menar att en genuin grundutbildning i PDV är det viktigaste första steget. Därefter kan skolan fundera över vilka tekniska lösningar som passar deras situation.
Tydliga tecken och varningssignaler
Under 2025 har den brittiska kriminaldramaserien Adolescence fått stor uppmärksamhet för sin skildring av hur en elev mördar en annan. En stor del av serien kretsar kring varför den 13-årige pojken tagit livet av sin skolkamrat, ett dåd som för de vuxna i omgivningen förefaller vara som en blixt från klarblå himmel. Detta skiljer sig dock från hur våldssituationer i skolan brukar uppstå i verkligheten.
– Det brukar nästan alltid finnas tydliga tecken som ett upplevt utanförskap, konsumtion av våldsmedier och en fascination av våld. Ungefär halva min utbildning om PDV handlar om vad riskfaktorerna är, hur en radikaliseringsprocess ser ut och vad man ska göra när man upptäcker den. När det kommer till skolattacker så är det i princip alltid samma typ av gärningsperson. Men skolan idag är experter på att trycka in alla i någon form av normallåda för att man är rädd att stigmatisera, säger Lena Ljungdahl.
Föreläsningen Pågående dödligt våld är en del av Skolforumdagen och ger en konkret verktygslåda för skolledare, lärare och personal som vill ta nästa steg i sitt säkerhetsarbete.