Runt begreppet ”öronläsning” finns en konflikt med två läger som båda eftersträvar alla barns rätt att lära sig att läsa. Kan man då läsa med öronen? Vi frågade Christer Jacobson, docent i pedagogisk psykologi med över 40 års erfarenhet som skolpsykolog och av läs- och skrivforskning.
– Egentligen är det ju hörförståelse vi pratar om. I stället för läsförståelse av tryckt text är det hörförståelse av tryckt text, säger han.
Enligt Internationella Dyslexiföreningen är dyslexi en inlärningssvårighet med neurologiska orsaker som kännetecknas av svårigheter med ordigenkänning, stavning och avkodning, att kunna omtolka bokstäver till ljud som bildar ord.
– Det finns en formel som heter ”läsning = avkodning x förståelse”. Inom forskningen har man skiljt på den tekniska sidan och förståelsesidan. Genom att lyssna så hoppar du över avkodningen, den tekniska sidan, och går på den språkliga förståelse-sidan.
För vuxna handlar det om att hitta det sätt som passar dem bäst, med ögonen, öronen eller kanske båda samtidigt. För elever i skolan är det klurigare. Formeln kommer från en modell som kallas The Simple View of Reading, vilket betyder ungefär “den enkla läsmodellen”. Den används även av Skolverket som menar att läsning består av både avkodning och förståelse.
– Och det är det som bråket handlar om egentligen, säger Christer Jacobson.
Specialpedagogiska skolmyndighetens råd är att möjligheten att lyssna till uppläst text inte ska stå i motsats till att man fortsätter erbjuda, och arbetar med, evidensbaserad lästräning. Eftersom läsförståelse både vilar på avkodning och förståelse behöver elever med lässvårigheter få stöd för att utveckla båda förmågorna.
Finns det en målkonflikt mellan att lyssna på texter och att öva på att läsa tryckt text?
– Ja, lite grann. Att läsa med öronen bör inte sättas i motsatsställning till att läsa med ögonen. Det gäller att hitta en bra balans för den enskilde. Vid grav dyslexi så gäller öronen och vid lindrig dyslexi så bör man hitta en rimlig balans mellan att läsa på papper och att lyssna. En balans som varierar beroende på personens, ålder och motivation med mera.
Enbart mer övning till elever med svår dyslexi kan i sin tur innebära att målet om att alla ska lära sig läsa missas.
– Frågan är om det funkar i verkligheten. För de som har riktigt grava svårigheter ger upp, tror jag. Självförtroendet i det området blir inte särskilt högt om man tvingas läsa hela tiden när man inte kan. Om du lyssnar på en text bygger du upp ditt ordförråd. Om du bara läser lite grann så tappar du hela tiden i ordförråd, säger Christer Jacobson.
Ordförrådet är i sin tur en viktig del i den andra halvan av läsekvationen, förståelsen. Christer Jacobson förespråkar att hjälpmedel som ljudböcker och möjligheten att ta del av litteratur genom öronen ska erbjudas, där de behövs.
– För de flesta eleverna tjänar man långsiktigt på att göra det lättare i början. Väldigt mycket handlar om motivation.
Text: Gunnar Rensfeld
Vill du få tillgång till fler texter om litteratur i skolan och förskolan?
Skapa ett kostnadsfritt konto på BTJ Skola idag!
