Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en satsning på ett läsfrämjandelyft för personal på Sveriges folkbibliotek. Läsfrämjandelyftet ska höja kompetensen inom litteraturförmedling och läsfrämjande, med ett särskilt fokus på barns och ungas läsning.
– Att ha förutsättningar och förmåga att ta till sig text och att läsa är viktigt i livets alla faser. Ytterst är det en demokrati- och rättighetsfråga att alla ges möjlighet att bli läsande individer, säger Ann Catrine Eriksson som leder projektet tillsammans med kollegan Annika Hermele på Kulturrådet.
Totalt har Kulturrådet 75 miljoner för att genomföra Läsfrämjandelyftet under perioden 2021–2023.
– Kulturrådet informerade redan tidigt i projektet vår uppdragsgivare Kulturdepartementet om att en förlängning av projektet skulle göra att läsfrämjandelyftet får större effekt, säger Ann Catrine Eriksson.
Hållbart över tid
Men planen är att projektet ska bli hållbart över längre tid med hjälp av en flerpartssamverkan tillsammans med kommuner, regioner, lärosäten och andra myndigheter som har löpande uppdrag kopplade till folkbiblioteken. Exempelvis ska webbsidan, eller lärplattformen, digiteket.se användas för kompetensutvecklingen.
– Läsfrämjandelyftet är ett tidsbegränsat regeringsuppdrag. Genom att samverka med andra som inte har tidsbegränsade uppdrag kan det vi bygger upp genom projektet fortsätta att förvaltas av våra samverkansparter och på så sätt ge effekt över lång tid framåt, säger Ann Catrine Eriksson.
Samverkan viktigt
All samverkan kommer dock med vissa utmaningar.
– Samverkan är helt nödvändig i ett så här stort projekt. Utmaningen är tiden, eftersom många olika aktörer är involverade över hela landet. Dialog och kommunikation behöver ske på många olika nivåer och alla samverkansaktörer behöver avsätta tid för samarbete, säger Ann Catrin Eriksson.
Det finns idag stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket resurser de lägger på bibliotekspersonalens kompetensutveckling. Det har också kommit många positiva reaktioner från kommunerna på möjligheten att kunna göra egna prioriteringar baserade på deras lokala, specifika behov av kompetenshöjande insatser.
– Vi har också nåtts av glada tillrop över att det är en mycket förenklad ansökningsprocess, tillägger Ann Catrine Eriksson.
Likvärdiga förutsättningar
Läsfrämjandelyftets huvudmål är att bidra till att skapa en likvärdig och hållbar infrastruktur för folkbibliotekens kompetensutveckling. Fokus ligger på läsfrämjande och litteraturförmedling, för att ge barn och unga mer likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser
Kulturrådet definierar läsfrämjande som att ta bort hinder för läsning och öppna vägar till litteratur, att bidra till att människor kan utveckla alla sina språk, stärka läsarens självtillit och läsaridentitet, att öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar samt att ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur. Någon definition av läsning har Kulturrådet däremot inte.
– Kulturrådet har inte något normativt uppdrag där vi slår fast vad som är läsning eller inte. I grund och botten handlar det om att ta del av en annan människas tankar, gestaltade med orden som verktyg. Läsning kan ske med hjälp av ögon, öron eller fingrar. Texten i form av litteratur kan förmedlas genom en mängd olika medieformat och gestaltande former, säger Ann Catrine Eriksson.
Text: Gunnar Rensfeldt
Vill du få tillgång till fler texter om litteratur i skolan och förskolan?
Skapa ett kostnadsfritt konto på BTJ Skola idag!
